Våra projekt – Plattsättning Lidingö

I Herserud, Lidingö, satte vi kakel och klinker i ett badrum på cirka 6 m². Tätskiktet var utfört av en annan entreprenör, och det första vi gjorde var att kontrollera det innan vi tog över ytan — vi sätter inte plattor på ett tätskikt vi inte bedömt.

Vi gick igenom brunnsanslutningen, kontrollerade att förstärkningsremsorna satt i alla innerhörn och mätte fallet mot brunnen med vattenpass i flera riktningar. Fallet var korrekt utfört och dokumentationen komplett, så vi kunde gå vidare.

Utsättningen tog vi god tid på. Vi mätte upp väggarna och räknade fram var raderna skulle börja, så att inga smala remsor uppstod i ytterkanterna och så att fogarna mötte varandra i hörnen. Ett par centimeters förskjutning av startraden gör ofta skillnaden mellan ett resultat som ser genomtänkt ut och ett som ser tillfälligt ut.

Klinkern sattes först, med bibehållet fall mot brunnen. Runt brunnen kapades plattorna så att fallet följdes i alla riktningar, vilket kräver att varje platta passas individuellt. Därefter sattes kaklet på vägg, kontrollerat mot lod rad för rad.

Ytorna fogades med en fogmassa vald efter fogbredd och belastning, tvättades av i flera omgångar och alla rörliga anslutningar silikonerades — hörn, övergången golv mot vägg och runt genomföringar. Vid överlämningen spolade vi golvet och kontrollerade avrinningen tillsammans med kunden.

Behöver du en plattsättare i Herserud? Vi arbetar åt både husägare och byggare i hela Lidingö.

I Brevik, Lidingö, lade vi ett klinkergolv i hall och entré på cirka 14 m², med golvvärme under. Ytan var den mest slitna i huset, med ett gammalt trägolv som tagit skada av grus och blöta skor genom åren.

Innan något revs kontrollerade vi bjälklaget. Ett klinkergolv är oförlåtande mot rörelser — ett bjälklag som svajar spräcker först fogarna och sedan plattorna. Vi mätte nedböjningen och konstaterade att bjälklaget behövde förstärkas, vilket gjordes underifrån från källaren med extra balkar.

Trägolvet revs och underlaget byggdes upp med skivmaterial avsett för klinker på trä, skruvat i tätt mönster. Därefter lades golvvärmen in, med slingorna jämnt fördelade och med hänsyn till var fasta möbler skulle stå. Systemet trycksattes och kontrollerades innan avjämningen göts.

Ytan flytspacklades till en plan yta och fick torka. Vi mätte fukten innan plattsättningen, eftersom golvvärme kan ge en yttorr yta medan fukt finns kvar längre ned — och fukt under en tät klinker har ingenstans att ta vägen.

Utsättningen planerades från entrédörren, eftersom det är den linje ögat följer när man kliver in. Plattorna sattes med full täckning av fästmassan, fogades och socklar monterades. Vid överlämningen gick vi igenom hur golvvärmen ska ställas in vid uppstart.

Vill du ha klinker i hallen i Brevik? Vi kontrollerar bjälklaget först, i hela Lidingö.

I Sticklinge, Lidingö, satte vi ett stänkskydd i kakel bakom bänk och häll i ett kök. Ytan var liten, drygt fyra kvadratmeter, men den sitter i ögonhöjd med belysning rakt på — varje avvikelse syns.

Vi började med att mäta in var uttag, strömbrytare och överskåp satt, och räknade fram var raderna skulle börja. Med startraden i sitt ursprungliga läge hade en tre centimeter bred remsa hamnat längst upp mot överskåpen. Genom att flytta starten fick vi i stället en hel platta uppe och en halv nere, dold bakom bänkskivan.

Väggen kontrollerades med rätskiva och visade sig ha en svacka på sex millimeter i mitten. Den avjämnades innan plattsättningen, eftersom en ojämn vägg bakom en blank kakelyta syns tydligt i sidoljus från fönstret.

Urtagen runt uttag och strömbrytare gjordes med borr och vinkelslip, med kanterna dolda under täckramarna men ändå kapade rent — en trasig kant syns om ramen någon gång tas bort. Vid fönstersmygen gjordes avslutet med en diskret list.

Ytan fogades och tvättades av. Anslutningen mot bänkskivan silikonerades med en fog i matchande kulör, eftersom det är där rörelser sker mellan två material. Vid överlämningen gick vi igenom hur fogarna hålls rena vid hällen.

Ska du sätta stänkskydd i köket i Sticklinge? Utsättningen avgör resultatet. Vi arbetar i hela Lidingö.

I Gåshaga, Lidingö, kläddes en duschnisch med mosaik i samband med en badrumsrenovering. Kunden ville ha nischen som en accent mot en i övrigt lugn väggyta i större format.

Mosaik ställer högre krav på underlaget än något annat plattformat. Små plattor följer varje ojämnhet i väggen och förstärker den snarare än döljer den. Vi avjämnade därför nischens alla ytor noggrant och kontrollerade dem med kort rätskiva innan tätskiktet lades.

Nischens botten fick ett svagt fall utåt, så att vatten inte blir stående på hyllplanet. Det är en detalj som ofta glöms, med resultatet att det står en pöl kvar i nischen efter varje dusch.

Vid sättningen användes vit fästmassa, eftersom mosaiken var delvis genomskinlig och en grå massa hade skiftat igenom och gjort kulören smutsig. Arken passades in så att fogbilden löper obruten över skarvarna — det är där ett mosaikarbete avslöjas om det gjorts slarvigt, eftersom ögat direkt hittar den bredare fogen där två ark möts.

Hörnen kapades platta för platta i stället för att vika arken, vilket ger en betydligt renare linje. Efter fogning tvättades ytan av flera gånger och kontrollerades i belysning innan silikoneringen. Vid överlämningen gick vi igenom skötseln.

Vill du ha mosaik i duschnischen i Gåshaga? Underlaget avgör. Vi sätter i hela Lidingö.

I Skärsätra, Lidingö, lade vi storformatsplattor i ett öppet vardagsrum och kök på sammanlagt 42 m². Formatet var 120 gånger 60 centimeter, vilket ger ett lugnt uttryck men är oförlåtande mot ett ojämnt underlag.

Vi mätte planheten över hela ytan med lång rätskiva och laser. Avvikelserna låg på upp till tolv millimeter mellan hög- och lågpunkt, vilket är helt normalt i ett hus av den åldern men omöjligt att kompensera med fästmassa under en så stor platta.

Hela ytan flytspacklades därför i två omgångar, med kontroll mellan skikten. Det momentet är merparten av arbetet vid storformat, och det är också det som avgör om plattorna ligger i liv med varandra eller om kanterna sticker upp mot varandra.

Vid sättningen användes kamriktning och full täckning under hela plattan. En hålighet under en stor platta blir förr eller senare en spricka, eftersom plattan saknar stöd just där belastningen kommer. Vi lyfte kontrollplattor under arbetets gång för att verifiera täckningen.

Plattorna lades med förskjuten skarv i ett mönster som planerades så att inga smala remsor uppstod mot väggarna, och rörelsefogar lades in mot väggarna och vid övergångar. Efter fogning tvättades ytan av. Vid överlämningen gick vi igenom skötseln av den obehandlade ytan.

Vill du ha stora plattor i Skärsätra? Räkna med ordentlig avjämning. Vi tittar på underlaget i hela Lidingö.

I Torsvik, Lidingö, satte vi klinker i en tvättstuga på knappt 8 m², med fall mot golvbrunn och sockelplattor upp på väggarna.

Tvättstugan är ett rum där vatten kan komma från flera håll — en trasig slang, en läckande maskin eller bara blöt tvätt som droppar. Vi byggde därför fall mot brunnen över hela golvytan, inte bara i en zon, så att vatten leds bort oavsett var det hamnar.

Underlaget avjämnades efter fallbyggnaden och tätskiktet lades i rätt antal skikt med förstärkning i hörn och runt brunn och genomföringar. Bakom tvättmaskinens plats gjordes tätskiktet upp på väggen till en höjd som täcker den yta som kan bli blöt vid ett slangbrott.

Klinkern valdes i ett format som klarar fallet utan att behöva kapas sönder runt brunnen, och med en yta som ger grepp även våt. Fogbredden anpassades efter plattans måttolerans, eftersom för smala fogar på en platta med avvikelse gör att raderna börjar vandra över ytan.

Sockelplattor sattes runt hela rummet med silikonerad anslutning mot golvet, vilket skyddar väggen mot stänk och gör det enklare att torka upp. Vid överlämningen spolade vi golvet och lät kunden se att vattnet gick ned i brunnen från rummets alla hörn.

Bygger du tvättstuga i Torsvik? Fall mot brunn i hela rummet, inte bara vid maskinen. Vi arbetar i hela Lidingö.

I Larsberg, Lidingö, plattsatte vi en uteplats och en trappa i frostbeständig klinker, sammanlagt cirka 22 m². Utomhusplattsättning ställer helt andra krav än inomhus, framför allt på avvattning och rörelser.

Underlaget var en befintlig betongplatta som saknade fall — vatten blev stående i mitten efter varje regn. Vi byggde upp fall bort från huset med ett avjämningsbruk avsett för utomhusbruk, med tillräcklig lutning för att ytan ska torka upp men inte så mycket att den känns sned att gå på.

Plattorna sattes med en fästmassa och fog avsedd för utomhusbruk, som klarar frysning och tining utan att spricka. Fogbredden gjordes något större än inomhus, eftersom materialet rör sig mer med temperaturväxlingarna.

Rörelsefogar lades in mot husets fasad och i fält över ytan. Utan dem trycker plattorna mot varandra vid värme och lossnar från underlaget — det är den vanligaste orsaken till att en uteplats i klinker börjar bomma efter några år.

Trappan plattsattes med samma material, med en avfasad framkant på varje steg och en yta som ger grepp. Vid överlämningen gjorde vi ett vattentest över hela ytan och kunde konstatera att inga pölar bildades.

Vill du plattsätta uteplatsen i Larsberg? Fall och rörelsefogar avgör hållbarheten. Vi arbetar i hela Lidingö.

I Rudboda, Lidingö, satte vi en fondvägg i kakel i ett vardagsrum, som accent bakom en tv-bänk. Kakel i ett torrt rum ställer andra krav än i våtrum, men avsluten blir betydligt mer synliga eftersom det inte finns någon inredning som döljer dem.

Vi började med att mäta väggen och planera utsättningen så att mönstret möttes symmetriskt kring rummets naturliga mittlinje. Väggen kontrollerades och avjämnades där den var ojämn, eftersom en blank kakelyta i ett vardagsrum träffas av sidoljus från fönstret hela dagen.

Avsluten var det som krävde mest omsorg. I ett badrum döljs de av tak, golv och inredning, men här slutade ytan fritt mot en målad vägg på båda sidor. Vi använde en avslutslist i matchande kulör och kapade plattorna så att listen fick full anläggning hela vägen.

Uttag och kabelgenomföringar för tv:n planerades in i utsättningen så att de hamnade centrerat i plattor i stället för i fogar, vilket ger ett betydligt renare intryck. Kablarna drogs bakom väggen innan plattsättningen.

Ytan fogades och tvättades av, och övergången mot den målade väggen silikonerades i samma ton som fogen. Vid överlämningen gick vi igenom skötseln.

Vill du ha en fondvägg i kakel i Rudboda? Avsluten avgör intrycket. Vi sätter i hela Lidingö.

I Högberga, Lidingö, renoverade vi en kakelvägg där plattor börjat släppa. Kunden hade satt tillbaka två plattor själv, men de lossnade igen efter några månader — vilket är typiskt när orsaken inte åtgärdats.

Vi knackade av hela väggen systematiskt och lyssnade efter ihåligt ljud. Bommarna visade sig omfatta betydligt mer än de plattor som faktiskt fallit — ungefär en tredjedel av ytan lät ihåligt utan att ha släppt ännu.

Orsaken hittade vi när plattorna togs ned: den ursprungliga fästmassan hade lagts med för lite täckning, i klickar i stället för kamriktat. Plattorna satt därför bara fast i punkter och saknade stöd däremellan. Att sätta tillbaka enstaka plattor i en sådan vägg är alltid en kortsiktig lösning.

Vi tog ned all platta med bristande vidhäftning, vilket blev merparten av väggen, och konstaterade att underlaget i sig var friskt. Rester av gammal fästmassa slipades bort och ytan primades.

Nya plattor sattes med kamriktad fästmassa och full täckning, kontrollerat genom att lyfta provplattor under arbetet. Där vi behöll befintlig platta gjordes anslutningen med fogbredd som matchade. Efter fogning tvättades ytan och anslutningarna silikonerades.

Släpper kaklet i Högberga? Orsaken sitter i fästmassan. Vi bedömer hela ytan i Lidingö.

I Näset, Lidingö, lade vi klinkergolv i ett uterum på cirka 16 m². Ett uterum är varken inne eller ute i plattsättningssammanhang — temperaturen svänger kraftigt över dygnet och året, och materialet rör sig därefter.

Underlaget var en isolerad platta med golvvärme. Vi kontrollerade att värmesystemet var trycksatt och kontrollerat innan avjämningen, eftersom en läcka som upptäcks efter plattsättning innebär att golvet måste upp igen.

Ytan flytspacklades och fick torka, och vi mätte fukten innan sättningen. Därefter lades ett rörelseupptagande skikt under plattorna, eftersom rörelserna i ett uterum är betydligt större än i ett vanligt rum och underlaget annars överför dem direkt till plattorna.

Rörelsefogar lades in mot alla fasta byggnadsdelar — mot husets vägg, mot glaspartiernas socklar och i fält över ytan. Fogmassan valdes elastisk i dessa fogar och konventionell i de övriga.

Plattorna sattes med full täckning och fogades. Golvvärmen startades upp först flera dygn efter fogningen, och då stegvis, eftersom en snabb uppvärmning av ett nylagt golv ger spänningar som spräcker fogar. Vid överlämningen gick vi igenom uppstartsrutinen med kunden.

Ska uterummet få klinkergolv i Näset? Rörelsefogarna avgör. Vi lägger i hela Lidingö.